Kristina från Duvemåla

Igår var jag på teater, på Kristina från Duvemåla.

Tja, vad skall jag säga. Förväntningarna var höga, kanske lite väl höga. Har bara läst och hört gott om stycket.
De sjöng så det gick kalla kårar längs ryggen. Men, men det var lite tungt ibland.
Fick lite känsla att det här är nu "fin" konst och att Björn och Benny har gjort musiken då skall man bara tycka att det är bra.
Lite besviken är jag nog. Jag föredrar filmerna av Jan Troell.