Vackra händer

I lördags när jag var på teater var en sketch om händer. De sjöng om vad händer kan göra hela sketchen. Roligt. I synnerhet när jag är en sån där "handoman".

Vad är det första ni kollar på hos en människa? Vad tycker ni är speciellt viktigt?
Är det ögona, kroppen, håret... jag menar nånting som har med kroppen att göra, inte den inre skönheten eller att de skall vara trevliga utan nånting fysiskt.

En bland de första sakerna som jag kollar på en människa är händerna. Ofta tar man ju och skakar hand och får då genast ett hum, är handen stor, liten, varm, kall...

Nu skall händerna vara väldigt välskötta, det räcker inte att man lackar naglarna utan helst skall det vara ett litet konstverk på varje nagel. Dedär nailstudiorna ploppar upp som svampar, de finns överallt. Alltid har de kunder. Det är ju nånting nytt.
Den enda gång jag har fått manikyr är när jag gifte mej, fransk manikyr. Och nog fick de mina händer och naglar vackra, inklusive lilla vita kanten och allt.

En karl-hand tycker jag skall vara stor,varm och sträv. Jag gillar inte välmanikylerade händer på karlar.

Händer som tycker om varandra

Men de finaste händerna har nog åldringar. Skinet är som finaste silke, ådrorna är helt ytliga och de är fulla med leverfläckar. Vad har inte dessa händer åstadkommit under deras långa liv. Bykt,bakat, smekt, sytt, skrivit brev,kånkat,

Och en barnhand. Ett litet spädbarnshand så liten att man kan knappt kan ta i dem men som är förvåndadsvärt starka. Det nappar tag och släpper inte fingret i första taget. Eller när babysarna  hittar sina händer! Ögona skevar när de ser sina händer svepa förbi, Va va va vad det?

Eller ett förskolebarns hand, smutsiga och med sorgkanter under naglarna. Hur gulligt som helst.

Det sägs ju att den riktiga åldern avslöjas av händerna då får jag väl snart börja använda handskar.
Bla, bla bla vilket inlägg...