Midvinterfest

Jag gillar julen. Hur skulle vi arma människor i norden klara oss utan julen. Den mörkaste tiden på året utan julen. Julen med ljusen, den goda maten, omtanken om andra människor. Vi skulle antagligen gå under eller åtminstone skulle livet vara så mycket tyngre.

Eller så skulle vi kunna ha en sjudundrandes midvinterfest med en jättelik kokkobrasa som skulle beveka mörkret och kölden och vi skulle fira ljusets återkomst.

Hi-hi, jag har lyssnat på Trollvinter. Nu följer lösryckta meningar från Trollvinter och de härliga bilderna är Tove Janssons som jag har fotat från böckerna;)

"Månen syntes inte än, men dalen var svagt upplyst av norssken. Nere vid bron rörde sig en rad med facklor omgivna av dansande skuggor."

"Stora och små skuggor rörde sig högtidligt skuttande kring elden uppe på berget. Och så började svansarna dunka på trummorna."

"Någon med försilvrade horn gick stampande förbi Mumintrollet och över elden flög nånting svart med stora vingslag mot norr."

" Det var hett kring brasan. Den osynliga musen tog upp en ny, vildare melodi."

"Solen kommer tillbaka, tänkte Mumintrollet upphetsat. Det är slut på mörker och ensamhet. Man kan sätta sig i solskenet på verandan och bli varma om ryggen..."

" Då slutade musen att spela och alla stirrade ut på isen.
Där satt Mårran....
Hon var mycket större än i augusti."


Nu kommer min egen text ifall ni inte skulle märka det, eh-eh. Det är ritualiskt, förhistoriskt, djuriskt, hedniskt, det är varmt och svettigt trots kölden.
Det är en fest helt annorlunda än julen.